Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

I LOVE MY AMAZING BODY

IMG_7848

IMG_7851

Det finns inte många kvinnor som jag coachar som älskar sina kroppar till 100%. Varför är det så? Kroppen är ju ett mirakel, ett tempel, ett hem för själen. Den är magisk. Den gör aldrig fel. Hjärtat pumpar liv varje dag. Benen tar oss till olika destinationer. Händerna lyfter allt vi pekar på.

Jag är själv på den resan – och tacksam för att ha kommit en bit på vägen. Jag kunde titta mig själv i spegeln förut och inte vara nöjd med något. Jag kände att det alltid fanns något att förbättra. Min inre perfektionist peka ut alla ”fel.” För stora lår, torr hy, bred rumpa, etc. Jag hitta sällan något att ta på mig – hitta sällan kläder som gömda allt jag inte ville visa andra. Helt galet när jag sitter här och skriver dessa ord… att jag tänkte så! Men det var verklighet för mig. Det var min vardag. Och jag tror inte jag är den enda som känt så – tror det finns många med liknande känslor och tankar.

Del för del, började jag hitta tillbaka till mig själv. Det har varit en lång, men en väldigt nödvändig resa. Jag började med tacksamhet. Jag började först uppmärksamma kroppsdelar som jag gillade eller tyckte var helt ok. Om du känner igen dig så kan du också börja här – börja med att bara vara tacksam för delarna som du gillar.

ÖVNING: Skriv en lista på 5 kroppsdelar du är tacksam för just nu. Till exempel: Jag är tacksam för mitt hår, hjärta, lever, fötter, mage, och ögonbryn. Lägg på 2 kroppsdelar till varje vecka fram till slutet av året.

I coach so many women that don’t love their body 100%. And why is that? The body is a miracle, a temple, a home for the soul. It is magical. It never makes a mistake. The heart keeps pumping everyday. The legs take us to various destinations. The hands lift anything we point at, at anytime. 

I am still on this journey, but I’ve come a long way. Before, I would look myself in the mirror and hate everything. I thought that there was always something I can improve. My inner perfectionist would point out all the ”bad stuff.” Fat thighs, dry skin, wide butt, etc. It was difficult getting dressed – I bought clothing that would hide my faults. It’s crazy when I reflect back att the way I thought – can’t believe I treated myself that way! But that was my reality – that was my everyday life. And I don’t think am the only one with this experience… unfortunately. 

Body part by body part, I began to return to myself. It has been a long journey, but a necessary one. I began with gratitude. I started to be grateful for the parts that I do like, the ones that I think are ok. If you can relate, you can also start here – start by being grateful for the body parts that you do like. 

EXERCISE: Write down 5 body parts that you are thankful for right now. For example: I am thankful for my hair, my heart, my liver, my feet, my stomach and my eyebrows. Add two new body parts each week until the end of the year. 

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
4kommentarer
  • Du är skitsnygg!!! Och det är jag med! 🙂
    Alla människor är ursnygga på sina egna sätt, oavsett om de har snyggaste håret, eller om de har charmigaste skrattet så finns det alltid fina vackra saker hos alla människor.

    Sofia Jonsson 2015-10-24 17:52:38
    Svara
  • Först och främst vill jag skriva att du har en mycket inspirerande och trevlig blogg. Man blir glad av den. 🙂 Fortsätt gärna dela med dig av goda recept.

    Jag lyssnade nyligen på avsnittet av Lyckopodden där du var med. Det var peppande och fint men jag lämnades med en fråga som hela tiden stod i vägen för att köpa hela konceptet med spiritualitet och hitta mening. Du nämner att det finns en mening med allt, men vad är meningen med att någon nära till en går bort? Är det inte väldigt egoistiskt att tänka att någons död var ”meningen” eftersom det fick mig att våga göra x, eller sluta med x. Jag tänker mig att den personen som dog hellre hade velat vara kvar i livet än att deras död inspirerat till det ena eller det andra.

    En annan fråga utifrån avsnittet är delen där ni pratar om en dum chef. Är det inte bättre att sluta på ett jobb där en ledare/kollega gör en ledsen och hitta en bättre arbetsplats än att stå ut med att bli behandlad illa och försöka vara zen? Bör man inte hellre söka sig till människor som ger en bra energi än att försöka stå ut på en plats (arbetet) där man spenderar mest tid?

    Tack för svar. 🙂

    Kram

    Hanna 2015-10-20 14:38:45
    Svara
  • Åh been there done that. Så viktigt message. Och du, älskar nya bloggen! Och alla updates! Massa kramar fina du

    Gisela 2015-10-20 07:58:16 http://livewelle.com/blog
    Svara
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Makeup by Lina
Lifestyle
Dasha Girine
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Vanja Wikström
Lifestyle
Sanne Alexandra
Hälsa
Foodjunkie
Hälsa
Träningsglädje
Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Elin Johansson
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Susanne Barnekow
Home
34 kvadrat
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Linn Herbertsson
Mode
Petra Tungården
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Sandra Beijer
Man
Niklas Berglind
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Chrystelle Eriksberger
Man
Marcus Schuterman
Man
Viktor Frisk